2026-06-08
Den 6 juni 2026 höll den Internationella Organisationen för Media, Kreativitet och Utveckling en öppen dialog på sin digitala plattform, där många akademiker och specialister från olika områden deltog. De utbytte sina perspektiv och erfarenheter kring temat: mediepsykologi i artificiell intelligens tidsålder.
Sessionen leddes av organisationens ordförande, Dr. Madeleine Kassab, som betonade vikten av att ta hänsyn till den radikala förändringen i relationens natur mellan människan och de kommunikativa systemen. Media är nämligen inte enbart en process för informationsöverföring eller påverkan av den allmänna opinionen; det utgör — särskilt i vår tid — en fullständig psyko‑kognitiv miljö som styr faktorerna bakom medvetandets och personlighetens formande genom: uppmärksamhets‑ och minnesdesign, definieringen av individuell och kollektiv identitet, styrningen av fantasin mot horisonter som tjänar aktörer som kan vara kända eller okända för mottagaren, samt tillfredsställandet av vissa behov och skapandet av nya.
När artificiell intelligens trädde in i denna miljö skedde en förskjutning från mänsklig interaktion med innehåll till ett tillstånd av immersion i ett intelligent algoritmiskt system som lär och lär ut, förutser och omformar den kognitiva och psykologiska upplevelsen i realtid. Detta driver specialister att omformulera frågan från: Hur påverkar media människan? till: Hur omformas människan psykologiskt och kognitivt inom de intelligenta mediala galaxerna?
Enligt Dr. Kassab är mediepsykologi i artificiell intelligens tidsålder inte bara ett forskningsfält, utan en nödvändighet för att förstå den människa som nu formas i de digitala teknologiska rummen.
De viktigaste punkterna som diskuterades:
1. Centrala områden som mediepsykologin fokuserar på:
- Studiet av innehållets påverkan på beteende.
- Studiet av perceptions‑ och interaktionsmekanismer genom att undersöka hur den mänskliga hjärnan bearbetar skriftlig, auditiv och visuell information som påverkar värderingar och idéer.
- Studiet av ”användnings‑ och tillfredsställelseteorier” och analys av varför publiken väljer vissa medier och innehåll för att tillfredsställa sina behov.
- Studiet av relationen mellan teknisk design och mänskligt beteende, bland annat genom analys av psykologisk interaktion med användargränssnitt och designen av intelligenta applikationer.
2. Några av mediepsykologins mål och dess samhälleliga roll:
- Att förbättra det mediala språket och vägleda institutioner och specialiserade aktörer mot att skapa meningsfullt innehåll som främjar intellektuell och psykologisk utveckling och möter samhällets pedagogiska behov.
- Att öka medvetenheten genom att hjälpa individer att använda kommunikationsverktyg på ett hälsosamt sätt och att medvetet hantera formen och innehållet i moderna mediala och teknologiska budskap.
3. Centrala aspekter som mediepsykologin måste beakta i artificiell intelligens tidsålder:
- Förvandlingen av mottagaren till en ”kognitiv nod”.
I traditionella modeller betraktas individen som mottagare av budskap. Idag har individen blivit en nod i ett nätverk, en källa till massiva datamängder och en producent av mening. Algoritmer förutser beteendet och omformar den kognitiva upplevelsen innan individen själv blir medveten om det. Därmed uppstår det algoritmiskt omformade jaget, som interagerar med innehåll som förändras enligt dess mest precisa preferenser. Detta markerar en övergång från den mottagande människan till den probabilistiska människan — en människa vars kognitiva upplevelse byggs genom en kedja av algoritmiska sannolikhetsbedömningar som föregår medvetandet.
- Förändringen i uppmärksamhetsdesign.
Artificiell intelligens nöjer sig inte med att fånga uppmärksamhet; den mäter den i realtid, förutser den, omdirigerar den och skapar en kognitiv miljö som liknar en ”sannolikhetsbubbla” som individen inte kan se bortom. Därför är den designade uppmärksamheten — som Dr. Madeleine Kassab beskriver den — inte ett resultat av individens fria beslut, utan av en algoritmisk konstruktion som exakt känner till människans psykologiska svagheter.
- Minnet i AI‑eran: det ersatta minnet.
Det mänskliga minnet är selektivt och rekonstruerande till sin natur. Men i den digitala miljön uppstår det ersatta minnet: det förflutna skrivs om genom rekommenderat innehåll, personliga upplevelser ersätts av färdiga narrativ, och fakta blir sannolikheter som förändras med varje interaktion. Detta skapar en kognitiv skörhet som gör individen mottaglig för desinformation — medvetet eller omedvetet.
- Den nya propagandan.
Enligt Dr. Madeleine Kassab, bygger modern — eller algoritmisk — propaganda inte enbart på direkta budskap, utan på: algoritmisk upprepning, överdriven personalisering, skapandet av falsk konsensus, uppmärksamhetsdesign, informationsöverflöd, skapandet av slutna kognitiva miljöer och andra egenskaper som har förflyttat propagandan från övertygelse till omformning av verkligheten: ”Det är en propaganda som inte övertygar utan omsluter; som inte argumenterar utan dränker, och skapar en värld som framstår som mer naturlig än själva sanningen.”
- Affektpsykologi i det digitala rummet.
Känslor är inte längre enbart interna upplevelser; de mäts, förutsägs, riktas in och reproduceras utifrån noggrant studerade variabler. Digitala plattformar vet när användaren känner ilska, motivation, trygghet, ensamhet och andra känslotillstånd. De vet också när individen är som mest mottaglig för påverkan och använder denna kunskap för att styra beteende genom algoritmisk känsloreglering.
Därmed blir digital tillhörighet en del av individens psykologiska struktur: den digitala identiteten formas genom plattformen, publiken, algoritmen, interaktionen och de digitala sociala förväntningarna. Ett jag uppstår som förändras med den digitala kontexten och omdefinierar sig självt enligt de belöningssystem som det digitala systemet dikterar.
- Artificiell intelligens som psykologisk aktör.
AI är inte längre ett verktyg, utan en psykologisk partner, en emotionell rådgivare, en meningsingenjör och en del av människans kognitiva struktur. Dess kapacitet gör det möjligt för den att träda in i områden som tidigare var reserverade för mänskliga relationer: tröst, emotionell självutlämning, sökandet efter mening och beslutsfattande som tar hänsyn till individens inre och yttre faktorer. Därmed har AI blivit en del av användarens psykologiska arkitektur.
- Algoritmernas psykologi.
Enligt Dr. Madeleine Kassab, måste algoritmernas psykologi och hur ”maskinen tänker” om människan studeras parallellt med studiet av den moderna människans psykologi. Algoritmer uppfattar inte människan som ett jag, utan som ett mönster, en sannolikhet, en kedja av beslut och en samling datapunkter. Detta skapar ett nytt psykologiskt gap: människan ser sig själv som ett jag, medan maskinen ser henne som en sannolikhet. Detta påverkar självkänsla, identitetskänsla, upplevelsen av frihet och betydelsen av val.
- Den nya semiotiken.
Artificiell intelligens har förändrat mekanismerna för produktion, generering och överföring av tecken. I traditionella medier bestod tecknet av: betecknare, betecknat, kontext, avsändare och mottagare. I den digitala tidsåldern blir algoritmen en semiotisk mellanhand: den överför inte bara tecknet, utan omorganiserar, tolkar och omdirigerar det, och kopplar det till andra tecken enligt sin egen logik. Därmed uppstår algoritmisk semiotik, där mening genereras genom samspelet mellan flera variabler, bland annat: människan, innehållet, det sociala nätverket, algoritmen och de uttalade och dolda målen hos propagandisten.
