2026-05-10
IOMCD
Ett exklusivt samtal med professor Samir Al‑Jubouri
Förberett av: Dr. Madeleine Kassab
Dr. Madeleine Kassab genomförde en fördjupad intervju med professor Samir Al‑Jubouri, irakisk akademiker och forskare specialiserad på energiteknik och lärare vid Ingenjörshögskolan vid Al‑Kitab‑universitetet. Samtalet behandlade övergången från exploaterande energirelationer till balansskapande politik inom området för förnybar energi, samt universitetens, forskningens och internationella organisationers roll i denna omvandling.
Prof. Al‑Jubouri räknas som en av de framstående experterna inom förnybar energi och kraftsystem. Han har ett tydligt internationellt forskningsavtryck med över 250 vetenskapliga artiklar publicerade i Scopus‑indexerade tidskrifter. Han har även mottagit Iraks ministerpris för högre utbildning och vetenskaplig forskning, samt flera utmärkelser från utbildningsministeriet i Kurdistans region. Hans arbete kännetecknas av en stark koppling mellan vetenskaplig forskning och praktiska tillämpningar, med fokus på realistiska lösningar på energiproblem i arabvärlden och på att utveckla forskningskompetensen hos studenter och unga forskare.
Hållbar energi: från kontrollens logik till omsorgens logik
Intervjun utgår från en syn på världen som befinner sig i ett skarpt skärningsläge mellan politiska, ekonomiska och miljömässiga kriser. Detta gör hållbar energi till mer än ett tekniskt val – den blir en vetenskaplig, konstnärlig och filosofisk vision som omformar människans relation till världen.
Traditionella energisystem, styrda av marknadslogik och geopolitiska intressen, har blivit verktyg för dominans och kontroll. Förnybar energi öppnar däremot breda möjligheter för miljömässig, social och ekonomisk rättvisa. Den bidrar också till en global omfördelning av energimakt, där länder rika på sol, vind och vatten gradvis blir nya energicentra – vilket förändrar de maktbalanser som länge baserats på olja och gas.
Dr. Kassab framhåller att hållbar utveckling i första hand är en värde‑ och etikrevolution, snarare än en teknisk reform. Det är en etisk vetenskap som uppmanar till upptäckter som tjänar livets fortbestånd snarare än individuella intressen, och som uppmuntrar människan att gå från kraftens logik till omsorgens och ansvarstagandets logik gentemot jorden.
I detta sammanhang betonar hon universitetens centrala roll som broar mellan forskning och beslutsfattande – genom kunskapsproduktion, utveckling av hållbar teknik och utbildning av kompetenser som kan leda den globala energiomställningen.
Grönt väte och hybrida kraftnät
I den första delen av intervjun fick prof. Al‑Jubouri frågan om framtiden för kraftnät i en värld som i stor utsträckning förlitar sig på grönt väte, samt om de tekniska och ingenjörsmässiga utmaningar som följer.
Han förklarade att ett omfattande beroende av grönt väte skulle omvandla traditionella centraliserade kraftnät till flexibla hybrida system som integrerar både elektricitet och väte. Energiinfrastrukturen skulle präglas av ett djupt samspel mellan elnät och system för produktion och lagring av väte, där väte blir ett effektivt medium för att lagra och transportera energi över tid och rum.
Han sammanfattade de viktigaste utmaningarna:
- elektrolysens effektivitet vid väteproduktion
- lagrings‑ och transportproblem på grund av vätes fysiska egenskaper
- behovet av en helt ny infrastruktur
- säkerhetsfrågor kopplade till hantering av väte
- höga kostnader i omställningens inledande faser.
Energisystem som “intelligenta organismer”
På frågan om energisystem kan utvecklas till ”intelligenta organismer” som samlar kunskap, lär sig och utvecklas likt biologiska system, svarade prof. Al‑Jubouri att denna utveckling redan har påbörjats genom smarta elnät. Med framsteg inom artificiell intelligens kan energisystem bli kapabla att:
- lära sig av stora datamängder
- anpassa sig till förändrade belastningar
- förutsäga fel innan de inträffar
- kontinuerligt förbättra effektiviteten på egen hand.
Han påpekade att dessa system kan efterlikna vissa egenskaper hos levande organismer – särskilt lärande och anpassning – men att de förblir avancerade digitala system, inte biologiska entiteter.
Det största misstaget i hanteringen av energi‑ och klimatkrisen
När det gäller det största misstaget i förståelsen och hanteringen av energi‑ och klimatkrisen menar prof. Al‑Jubouri att grundproblemet ligger i ett fragmenterat synsätt: att separera energi från ekonomi och miljö från politik. Därtill kommer ett överdrivet fokus på kortsiktiga lösningar, såsom ökad traditionell produktion, istället för seriösa investeringar i hållbar omställning.
Han betonade behovet av en långsiktig integrerad vision som tar hänsyn till sambanden mellan energi, ekonomi, miljö, politik och teknik, eftersom krisen är strukturell och inte sektoriell.
Vem leder energikunskapen: universiteten eller företagen?
Intervjun behandlar även relationen mellan vetenskaplig forskning och regeringars förmåga att ta till sig den, samt universitetens roll i förhållande till stora företag i produktionen av energirelaterad kunskap.
Enligt prof. Al‑Jubouri utvecklas forskningen ofta snabbare än vad regeringar kan absorbera, på grund av byråkrati och komplexa beslutsprocesser. När det gäller kunskapsproduktion:
- står universiteten för grundläggande och teoretisk forskning
- medan storföretagen driver tillämpning och teknologisk utveckling.
Han underströk att verkliga framsteg kräver komplementärt samarbete, inte konkurrens, mellan de två sfärerna.
Al‑Kitab‑universitetet: en modell för forskningsstöd
Intervjun lyfter fram Al‑Kitab‑universitetets erfarenhet, där prof. Al‑Jubouri är verksam. Han berömde universitetets centrala roll i att stödja forskning genom en tydlig institutionell strategi baserad på:
- ekonomiska och moraliska incitament för forskare
- täckning av publiceringsavgifter i välrenommerade internationella tidskrifter
- stöd för deltagande i vetenskapliga konferenser inom och utanför Irak
- en självständig budget avsatt för forskning.
Detta stöd har återspeglats i prof. Al‑Jubouris omfattande vetenskapliga produktion och har stärkt universitetets närvaro i internationella akademiska sammanhang.
På ett personligt plan var han gästforskare vid Lunds universitet i Sverige mellan 2014 och 2020, och han är för närvarande gästforskare vid Energikademin i Berlin – Tyskland, där han ingår i ett tyskt forskarteam under tre år – en erfarenhet som speglar universitetets öppenhet för internationellt forskningssamarbete.
Förnybar energi som en spegel av vår materiella och andliga relation till jorden
I en filosofisk reflektion framhöll Dr. Kassab att förnybar energi inte bara är en teknik, utan ett djupt sätt att förstå människans relation till jorden – både materiellt och andligt. Den representerar en övergång från exploateringens logik till balansens logik.
När det gäller internationella organisationers roll i att sprida denna medvetenhet erkände prof. Al‑Jubouri att deras insatser är betydande men fortfarande otillräckliga, särskilt när det gäller att omvandla teoretisk medvetenhet till praktiska och skalbara program.
Han gav ett exempel på en modell som kan generaliseras: decentraliserade solenergiprogram i vissa utvecklingsländer, som kombinerar teknik med social och kognitiv utveckling och utgör en praktisk ram för att förbättra livskvalitet och stärka energirättvisa.
Avslutande ord
Avslutningsvis uttryckte Dr. Madeleine Kassab sin djupa tacksamhet till prof. Samir Al‑Jubouri för att han avsatt tid för att bidra till ökad medvetenhet genom den Internationella Organisationen för Media, Kreativitet och Utveckling, samt för hans kontinuerliga engagemang i att dela sin expertis genom olika vetenskapliga, kreativa och utvecklingsinriktade plattformar. Hon betonade att denna typ av samtal utgör en viktig del av övergången mot balansskapande politik som värnar både människan och jorden.
Den fullständiga intervjutexten finns tillgänglig på arabiska via följande länk: https://iomcd.org/php/viewInterview.php?id=77&lan=1
