2026-05-17
IOMCD
Intervju med professor Dr. Salwa Hassan
Förberedd av Dr. Madeleine Kassab
Dr. Madeleine Kassab inledde intervjun med att betona att världen idag upplever ett tydligt obalanstillstånd mellan den utilitaristiska materialismen och behovet av att investera i mänskliga och andliga resurser för att nå en heltäckande utveckling. Hon framhöll att konsten inte bara är ett estetiskt utrymme, utan en kognitiv struktur som formar människans sätt att förstå sig själv och världen, och som hjälper henne att möta materiella, psykologiska och intellektuella utmaningar.
Hon påpekade också att varje utvecklingsprojekt ”förblir ofullständigt så länge det mänskliga medvetandet inte genomsyrar i alla sina detaljer”, och att konsten är den främsta bärare av detta medvetande eftersom den skapar balans mellan idé och känsla, mellan logik och emotion, mellan materia och mening.
Utifrån denna förståelseram presenterade Dr. Kassab sin gäst:
Prof. Dr. Salwa Hassan, dekan för Fakulteten för tillämpade konster vid Badr‑universitetet i Assiut, med lång erfarenhet av akademisk utbildning, mediekonsultation, kompetensutveckling samt kvinnors och barns egenmakt. Intervjun syftade till att fördjupa sig i de tillämpade konsternas roll i vetenskaplig och samhällelig utveckling, baserat på hennes forsknings- och fälterfarenhet.
*Tillämpade konster och utbildning: från kunskapsöverföring till ett levande kognitivt ritual
Dr. Kassab inledde med en fråga om krisen inom traditionell utbildning, som — enligt intervjun — har blivit ”tråkig för stora grupper av studenter”. Hon betonade behovet av att integrera vetenskap och konst för att skapa innehåll som talar till intellektet utan att beröva studenten den emotionella energi som möjliggör djupare förståelse.
Dr. Hassan svarade att de tillämpade konsterna kan humanisera vetenskapen, och omvandla den från en process av ”kognitiv lastning” till en sensorisk och visuell upplevelse. Hon lyfte fram tre centrala områden:
- Grafisk design och datavisualisering: där siffror förvandlas till visuella berättelser. Som texten uttrycker: ”I stället för att läsa torra datatabeller omvandlar tillämpad konst siffror till visuella historier.”
- Industriell design och användarupplevelse: som gör vetenskapliga lagar till konkreta modeller som studenten kan känna och uppleva.
- Arkitektur och lärmiljöer: där klassrum utformas enligt ”designpsykologi” för att skapa miljöer som främjar psykisk balans och inlärningsberedskap.
Hon betonade också att akademisk kvalitet bör utvecklas till en arkitektur för den pedagogiska processen, som mäter förmågan att väcka förundran snarare än enbart kvantitativa läranderesultat.
*Tillämpade konster och hälsa: från dekoration till terapeutisk design
På frågan om relationen mellan konst och hälsa förklarade Dr. Hassan att tillämpad konst numera är en del av den terapeutiska strukturen, inte bara ett estetiskt inslag. Hon identifierade tre huvudområden:
- Arkitektur för vårdmiljöer: användning av färger, naturmaterial och biophilic design för att minska stress.
- Design av medicinsk utrustning: omvandling av skrämmande apparater till konstnärliga former, särskilt för barn.
- Konstterapi: användning av den kreativa processen som diagnostiskt och terapeutiskt verktyg.
Hon gav konkreta exempel från arabvärlden, såsom barncancersjukhuset 57357 i Egypten, autismcenter i Förenade Arabemiraten och psykiatriska vårdmiljöer i Marocko och Tunisien. Hon lyfte även fram dynamisk belysning och digitala miljöer som verktyg för smärtlindring och reglering av dygnsrytmen.
*Konst, reklam och hållbarhet: från att sälja produkter till att sälja värderingar
Dr. Kassab ställde en fråga om konstens och reklamens förmåga att skapa en positiv kollektiv medvetenhet kring hållbarhet. Dr. Hassan svarade att reklam måste utvecklas till ett kulturellt och pedagogiskt budskap, bortom konsumtion, mot en ”filosofi om utvidgad nytta”.
Hon lyfte fram tre centrala verktyg:
- Att humanisera hållbarhet: genom att omvandla miljödata till känslomässigt berörande bilder.
- Narrativ reklam: som framställer miljövänligt beteende som vardagliga hjältehandlingar.
- Den lila och cirkulära ekonomin: där tillämpade konster blir drivkrafter för en ekonomi baserad på skönhet och kultur.
Hon gav praktiska exempel:
- omvandling av palmavfall och havsplast till konstnärliga möbler;
- förpackningar som blir växter efter användning;
- visuella identiteter för gröna städer;
- hållbart mode och miljöinstallationer.
*Kvinnors och barns egenmakt genom tillämpade konster
En annan del av intervjun behandlade hur tillämpade konster stärker kvinnor och barn. Dr. Hassan betonade att konst inte är en lyx, utan ett ekonomiskt, psykologiskt och kulturellt verktyg.
Kvinnors egenmakt genom:
- ekonomiskt oberoende via hantverk och design;
- uppgradering av traditionella hantverk till exklusiva kreativa industrier;
- design som kulturellt motstånd för att omdefiniera kvinnans bild bortom stereotyper.
Barns egenmakt genom:
- utformning av lärmiljöer som respekterar deras fysiologi och uppmuntrar utforskande;
- konstterapi som uttrycksmedel för barn som upplevt trauma.
*Artificiell intelligens och konst: själens äkthet eller imitationens skicklighet?
Dr. Kassab frågade om artificiell intelligens kan skapa äkta konst. Dr. Hassan svarade att AI ”inte känner kärlek, förlust eller extas” och därför saknar det emotionella sammanhang som ger konsten dess autenticitet.
Trots sin imponerande imitation förblir AI — som hon uttryckte det — en ”probabilistisk motor”, medan människan är en ”värderingsdriven motor”. Därför kommer äkta konst alltid att vara mänsklig, även om AI förändrar våra sätt att producera och interagera med konst.
*Konst som bro mellan kulturer och en samtida omformning av kulturarvet
Den avslutande frågan handlade om konstens förmåga att överskrida politiska, sociala och religiösa barriärer. Dr. Hassan betonade att konsten talar till det gemensamt mänskligt intresse, skapar ”grå zoner” för dialog och löser upp den demonisering som ideologier kan skapa.
När det gäller kulturarvet beskrev hon det som en levande organism. Autenticitet innebär enligt henne inte reproduktion, utan att utvinna den estetiska filosofin och återinföra den i samtida funktioner, såsom:
- användning av mashrabiya-mönster i smarta byggnadsfasader;
- 3D‑utskrifter för att återuppliva mamlukiska ornament;
- utveckling av traditionella hantverk till lyxprodukter.
Avslutning
Intervjun avslutades med ett tack från Dr. Madeleine Kassab till Prof. Dr. Salwa Hassan, i uppskattning för ”det rika flödet av vetenskaplig och konstnärlig energi” och hennes bidrag till att sprida medvetenhet genom den Internationella Organisationen för Media, Kreativitet och Utveckling.
+ Den fullständiga intervjutexten finns tillgänglig på arabiska via följande länk: https://iomcd.org/php/viewInterview.php?id=78&lan=1
