2026-06-14
I en tid då den ekonomiska tillväxtens takt accelererar på ett sätt som fördubblar de miljömässiga riskerna, och då utmaningar som berör själva kärnan i människans relation till jorden blir allt mer komplexa, blir studiet av sambandet mellan politisk ekonomi och miljö både en kunskapsmässig och etisk nödvändighet. I detta sammanhang genomförde Dr. Madeleine Kassab en fördjupad intervju med Dr. Iman Gatea, specialist i bioteknik vid Bagdads universitet och chef för avdelningen för biotekniska metoder och biologisk föroreningssanering vid Centrum för forskning och teknik inom miljö, vatten och förnybar energi. Med fyra patent och omkring femtio publicerade studier i arabiska och internationella tidskrifter utgör Dr. Iman en vetenskaplig referens inom miljöfrågor och cirkulär ekonomi.
Samtalet utgår från en central fråga: Hur kan man uppnå balans mellan snabb ekonomisk tillväxt och miljöskydd? Från denna fråga utvecklas flera tematiska spår som behandlar ekonomiska filosofier, internationell rätt, bioteknik, mänskligt välbefinnande, avfallshantering, ekonomisk konkurrens samt universitetens och experternas roll i att bygga en hållbar miljömedvetenhet.
1. Kapitalism och socialism: olika filosofier, olika miljöpåverkan
Dr. Iman förklarar att effekten av miljöresurshantering varierar beroende på politisk inriktning. I kapitalistiska system ”prioriteras snabb tillväxt och vinst”, vilket leder till resursutarmning och ökade föroreningar. I socialistiska system bygger man däremot på ”central planering och statlig kontroll”, vilket möjliggör mer omfattande miljöskyddspolitik, även om de ekonomiska resurserna är begränsade.
Hon påpekar att bioteknik utgör en mötespunkt mellan systemen, eftersom den kan användas för att behandla avloppsvatten, minska utsläpp och förbättra produktionsprocessers effektivitet. Användningen av mikroorganismer i reningsverk är ett tydligt exempel på dessa teknikers effektivitet.
Hon drar slutsatsen att den politiska inriktningen är den avgörande faktorn för framgångsrik resursförvaltning, och att integreringen av bioteknik i offentlig politik är vägen mot balans mellan utveckling och miljöskydd.
2. Nationell och internationell rätt: från teori till genomförande
Enligt Dr. Iman, utgör samordningen mellan nationella och internationella rättsliga ramar ”hörnstenen” i arbetet mot de miljörisker som följer av accelererad ekonomisk aktivitet. Internationella avtal som Paris- och Kyotoprotokollen erbjuder övergripande ramar, men den nationella tillämpningen lider ofta av ”ojämlika kapaciteter och bristande finansiering”.
Hon identifierar följande krav för att gå från teori till praktisk tillämpning:
- Kontinuerlig övervakning
- Regelbunden utvärdering
- En aktiv roll för civilsamhället
- Erfarenhetsutbyte mellan stater
- Mätbara miljöprestandaindikatorer.
Praktiska hinder – såsom brist på finansiering och svaga institutioner – kvarstår dock. Därför krävs flerdimensionella strategier som kombinerar hållbar finansiering, teknisk utveckling och administrativ reform.
Hon betonar att framgången för miljöpolitiken beror på balansen mellan internationella åtaganden och nationella kapaciteter, samt på att skapa en ”flexibel och transparent” rättslig miljö som främjar innovation.
3. Mänskliga behov och välbefinnande: en dubbel relation till miljön
Dr. Iman förklarar att moderna mänskliga behov är nära kopplade till komfort och teknologi, vilket har lett till ”förändringar i typ och omfattning av exploateringen av naturresurser”. Den tekniska utvecklingen har höjt komfortnivån, men samtidigt ökat efterfrågan på vatten, energi, mineraler och råmaterial – något som orsakat resursutarmning och ekosystemförsämring.
Hon beskriver relationen mellan välbefinnande och miljö som tvåsidig:
Positiva aspekter
- Förbättrad effektivitet i resursförvaltning
- Utveckling av ren teknik
- Ökad miljömedvetenhet
- Användning av big data och artificiell intelligens för miljöövervakning.
Negativa aspekter
- Överkonsumtion
- Beroende av icke‑förnybara resurser
- Förlust av biologisk mångfald
- Utmaningar kopplade till digital infrastruktur
- Informationssäkerhetsrisker.
Hon framhåller att den digitala eran erbjuder stora möjligheter för resursförvaltning, men också medför utmaningar som kräver politik som balanserar konsumtion och hållbar utveckling.
4. Ekonomisk konkurrens: mellan innovation och miljötryck
Dr. Iman menar att ekonomisk konkurrens kan vara en positiv kraft när den hanteras klokt, eftersom den ”stimulerar innovation och användning av ren teknik”. Men den kan också bli skadlig när företag ignorerar miljöstandarder för att maximera vinster.
Hon betonar vikten av:
- Regleringspolitik
- Effektiv tillsyn
- Internationell harmonisering av miljöstandarder, för att säkerställa att konkurrensen stödjer den ekologiska omställningen i stället för att hindra den.
5. Att omvandla avfall till cirkulär ekonomi: mellan bioinnovation och etiska utmaningar
Dr. Iman förklarar att omvandlingen av avfall från en börda till en ”dynamisk marknad” kräver ett integrerat system som kombinerar teknik och stödjande politik. Bioinnovation är en central pelare, eftersom den möjliggör användning av levande organismer för att bryta ned avfall och producera värdefulla biologiska material. Denna väg väcker dock etiska frågor, särskilt när det gäller genetiskt modifierade organismer och deras potentiella risker för biologisk mångfald.
Hon listar följande krav för en framgångsrik övergång till cirkulär ekonomi:
- Stark finansiell infrastruktur
- Politik som främjar forskning och utveckling
- Effektiva system för insamling och sortering av avfall
- Utbildning av kvalificerad personal
- Tydliga regulatoriska ramar
- Strikta etiska normer.
Hon betonar behovet av moderna laboratorier och internationella partnerskap för att säkerställa säker användning av mikroorganismer.
6. Krig och katastrofer: experternas och bioteknikens roll
Under krig och miljökatastrofer spelar experter inom miljöekonomi en avgörande roll i att vägleda snabba insatser och fastställa prioriteringar. Bioteknik framträder som ett effektivt verktyg för att avlägsna föroreningar från vatten, luft och jord tack vare sin snabba verkan och låga kostnad.
Dr. Iman förutser utvecklingen av intelligenta mikrobiella nätverk, system som kontinuerligt renar miljön med hjälp av artificiell intelligens och sakernas internet.
Men denna framtid står inför flera utmaningar:
- Risker kopplade till genetisk manipulation
- Behov av stark infrastruktur
- Logistiska svårigheter i instabila miljöer
- Juridiska och etiska frågor.
Hon understryker att integrationen av teknik och etik är avgörande för dessa nätverks framgång.
7. Universitet och miljöidentitet: från kunskap till beteende
Dr. Iman anser att universiteten kan omvandla miljömedvetenhet till en kulturell identitet genom att:
- utveckla program som kopplar samman miljöfrågor och humaniora
- lansera samhällsserviceinitiativ
- etablera institutionella partnerskap
- integrera psykologiska dimensioner i utbildningen om avfallshantering.
Hon påpekar att ”det svaga akademiska fokuset på den psykologiska dimensionen” begränsar effektiviteten i miljöarbetet. Därför måste medvetandeprogram beröra känslor och kulturella värderingar för att påverka beteenden.
Bioteknik kan, tillägger hon, fungera som ett pedagogiskt verktyg som stärker förtroendet och kopplar samman vetenskaplig kunskap med praktisk tillämpning.
Slutsats
I slutet av intervjun tackade Dr. Madeleine Kassab sin gäst för ”detta generösa och insiktsfulla bidrag”, som förenade teoretiskt djup med praktisk expertis och öppnade nya perspektiv på sambandet mellan ekonomi, miljö, teknik och etik. Hon betonade att en hållbar miljöframtid endast kan uppnås genom integrationen av vetenskap, offentlig politik och kollektiv medvetenhet.
+ Den fullständiga intervjutexten finns tillgänglig på arabiska via följande länk: https://iomcd.org/php/viewInterview.php?id=81&lan=1
