2026-05-03
Den 1 maj 2026, under beskydd av rektorn för Badr‑universitetet i Assiut, Prof. Dr. Mostafa Kamal, höll universitetets plattform för hållbar utveckling — under ledning av dess ordförande, Prof. Dr. Salwa Hassan — sitt första seminarium inom sin vetenskapliga plan för läsåret 2026–2027.
Ordföranden för den International Organization for Media, Creativity & Development, Dr. Madeleine Kassab, deltog i seminariet och höll en föreläsning med titeln: ”Mediedesinformation i artificiell intelligens tidsålder: mot en omdefiniering och Omkaraktärisering av propaganda och desinformation.”
I sin föreläsning, presenterade Dr. Madeleine nya begrepp inom ramen för sin kritik av den traditionella akademiska behandlingen av desinformation och i sin analys av de digitala variablernas påverkan på innehållsproduktionen. För henne, är de rådande definitionerna och beskrivningarna av mediedesinformation i sig vilseledande, vilket kräver en omprövning av propagandans och desinformationens egenskaper samt en förståelse av relationens natur mellan dem.
Nedan följer en sammanfattning av de viktigaste idéerna som presenterades av Dr. Madeleine Kassab:
Interventionen lägger fram en grundläggande kritik av de rådande definitionerna och beskrivningarna av propaganda och desinformation, och menar att dessa inte längre förmår förklara fenomenet i allmänhet – och särskilt inte i en tid präglad av teknologiska omvandlingar. Den traditionella akademiska synen skiljer mellan propaganda, som betraktas som långsiktig psykologisk och social ingenjörskonst, och desinformation, som ses som manipulation av information som endast förändrar innehållet i en övertygelse. Denna uppdelning, enligt det presenterade perspektivet, underskattar dock desinformationens roll och farlighet. Att förändra innehållet i en övertygelse leder oundvikligen till en förändring av själva tänkandet, vilket gör att ”den nuvarande definitionen och beskrivningen av desinformation i sig är vilseledande”. Dr. Madeleine Kassab förklarar att all propaganda bygger på tillhörighet, och att all tillhörighet i sig bär på en partiskhet, och att varje partiskhet öppnar dörrarna för desinformation.
Föreläsningen betonar att propaganda inte längre är ett antal riktade budskap, utan har förvandlats till en teknisk‑kognitiv struktur som verkar inom digitala plattformar och tränger in i medvetandet genom algoritmer, big data, personlig anpassning och generativt innehåll. Det moderna kommunikationssystemet väljer ut budskap, definierar deras målgrupper, mäter deras effekt i realtid och omformar perceptionen kontinuerligt. Därför uppmanas det till en omdefiniering av propaganda och desinformation baserat på tvärvetenskapliga ansatser som inkluderar semiotik, psykologi, filosofi, medie- och kommunikationsvetenskap, antropologi och informationsingenjörskap.
* Förändringar i propagandans aktörsidentitet
Interventionen påpekar att propagandisten tidigare var en enda aktör, medan propaganda idag har blivit ett komplext system som omfattar: politiska och religiösa aktörer, ekonomiska institutioner, lobbygrupper, teknikföretag, sociala medieplattformar, självarbetande algoritmer och individer som har tillgång till verktyg för innehållsgenerering. Denna sammanflätning gör propagandaprocessen decentraliserad, och det kan framstå som att alla aktörer arbetar för samma parti trots avsaknad av direkt samordning – ett resultat av teknologiska mekanismer och överlappande intressen.
I detta sammanhang, introducerar Dr. Madeleine Kassab ett nytt begrepp: ”den instrumentaliserade propagandisten”, en individ som bidrar till att befästa desinformation i sig själv och hos andra, omedvetet, genom att anta värderingar och övertygelser som överensstämmer med manipulatörens mål, och därmed blir ett effektivt verktyg för att sprida propaganda och säkerställa dess genomslag.
* Verktyg och metoder för desinformation i artificiell intelligens tidsålder
Interventionen presenterar sjutton verktyg, varav de viktigaste är:
1- Övertalningens nya ansikte: övergången från att försöka förändra åsikter direkt till att skapa en kognitiv miljö där den önskade idén framstår som naturlig och mer närvarande än sanningen själv.
2- Selektivitet: att visa en del av sanningen och dölja en annan, där ”bristen blir vilseledande oavsett hur liten den är”.
3- Inramning: att kontrollera kontext och ordningsföljd i innehållet på ett sätt som förändrar nyhetens innebörd utan att ändra dess text.
4- Vilseledande rubriker: som blir sociala, politiska och kulturella drivkrafter.
5- Symboler och slogans: verktyg som når det undermedvetna och kondenserar hela narrativ; AI förstärker deras påverkan.
6- Algoritmisk upprepning: att omvandla ett budskap till en självklarhet genom att reproducera det från flera källor.
7- Uppmärksamhet arkitektur: att kontrollera vad mottagaren ser och vad som döljs. ”Den som kontrollerar uppmärksamheten kontrollerar tolkningen.”
8- Generativ AI: i detta sammanhang introducerar Dr. Madeleine Kassab begreppet ”den mänskligt‑teknologiska kreativiteten i desinformation”, som syftar på den obegränsade förmågan att producera brus, förvirring och därmed vilseledning.
9- Psykologisk‑beteendemässig profilering: att omvandla data till precisa psykologiska modeller som gör propaganda till en individuell ingenjörskonst.
10- Överdriven personalisering: skapandet av ”kognitiva bubblor” anpassade till varje individ.
11- Sociala robotar: kommunikations- och manipulationsverktyg som kan lära sig själva.
12- Tillverkning av illusorisk konsensus och konstruktion av en gemensam fiende: mekanismer som förstärker tillhörighet eller hat.
13- Informationsöverflöd: att trötta ut medvetandet istället för att övertyga det.
14- Blockering, hackning och elektroniska “flugor”: verktyg för tystande, förvrängning och Karaktärsmord.
* Några verktyg för att motverka desinformation
Föreläsningen visar flera strategier för motstånd, bland annat:
Att förstå desinformationens mål och mekanismer, utveckla kritiska analysförmågor, främja tvärvetenskapligt akademiskt samarbete, stärka partnerskapet mellan media och forskning, utveckla defensiv AI, återuppbygga det offentliga rummet och anta lagar som balanserar kampen mot desinformation med skyddet av yttrandefriheten.
Slutsats
Interventionen drar slutsatsen att desinformation inte längre är ett enkelt fenomen, utan en djup kognitiv struktur som trängt in i det kollektiva medvetandet. Att bekämpa den kräver en omdefiniering av begreppen, en djup förståelse av moderna propagandamekanismer och en ny syn på kommunikation och medvetande i artificiell intelligens tidsålder.
Hela texten till Dr. Madeleine Kassabs lecture finns tillgängligt på följande länk: https://iomcd.org/php/viewNews.php?id=144&lan=1
